uHce   446 sidor

Del två i Gone-serien. Hunger tar vid precis där Överblivna slutade. Överblivna avslutades med så många frågor. Man har nu fått reda på mycket efter att ha läst den tjocka andra delen men egentligen så har inga av frågorna från första boken besvarats. Vi vet fortfarande inte vad som hänt. Frågorna kring var alla över 15 tagit vägen är kvar. Varför finns det en genomskinlig elektrisk kupol som omger hela staden? Varför utvecklar fler och fler barn superkrafter? Ja, den sista frågan fick man inte svar på heller men jag kan tänka mig att det delvis har med kärnkraftsolyckan att göra. Redan i första boken får vi reda på att det är Astrids autistiske lillebror som har orsakat zonen och att det hela är kopplat till en olycka på stadens kärnkraftsverk.

Överblivna har jämförts med Flugornas herre. Man ser hintar av det i första delen men det är i Hunger som maktkampen mellan de vanliga människorna och "missfostren" spårar ur.

Det tog lång tid för mig att läsa boken. Ibland fick den ligga i flera dagar utan att jag öppnade den. Men varje gång jag återupptog läsandet så tog det bara ett par rader innan jag var inne in historien igen. Grant bygger upp en starkt ihållande orolig stämning genom hela andra delen och jag ser med glädje fram emot tredje delen som kommer efter sommaren.