4 "Jag är Love" av Mårten Melin

Hcg   176 sidor

När jag hade läst klart Melins Förvandlad så kände jag att något saknades. Jag trodde helt klart på att det skulle komma en fortsättning om Måns. Istället så kom den ena lättlästa boken efter den andra, bra böcker i och för sig; Jag är ett monster är en välkommen fortsättning på den lättlästa Jag är en apa. I diverse bokkataloger nämndes Jag är Love och trots att jag inte visste exakt vad det var för bok så skulle det bli ett självklart inköp och självklar läsning. Inte förrän för några veckor sedan insåg jag att boken är en fristående fortsättning på Förvandlad.

"Börjor" är viktiga. Första kapitlet är tre sidor och beskriver hur Love har det i skolan. Alla tjejer vill vara ihop med honom. Love tror till och med att killarna vill vara ihop med honom om de skulle våga fråga. Vi möter Love för första gången när han sitter inlåst på en toalett med skrikande ungdomar utanför. Både elever och lärare vill vara ihop med honom. Det är en stark början och fångar mitt intresse direkt.

Loves föräldrar inser vad som håller på att hända och vet att hans dragningskraft bara kommer bli starkare och starkare. Därför bestämmer de att han ska byta skola och börja på "en speciell skola för speciella barn" som pappan säger. Han vet dock inte att skolan kallas för Monsterskolan och att även denna skolas elever kommer att bli superkära i honom. Tanken är att han ska lära sig kontrollera sin utstrålning.

En dag har det tagit för varje elev, som lånat boken på min skola, att läsa första delen, Förvandlad. Javisst, de 176 sidorna bara flyger förbi. Persongalleriet från första boken finns med men även andra personer från andra böcker Melin har skrivit. På ett sätt är det väldigt roligt hur han får in karaktärerna i sina nya böcker. Melins Amor anfaller nämns bara i förbifarten som en bok Love aldrig orkade läsa klart eftersom han hatar kärleksböcker. Det är humor.

Jag glad att Love är så annorlunda från Måns. Det hade varit tråkigt att läsa om ytterligare en person som "förvandlas". På Mårten Melins blogg kan man läsa om vem som ska vara huvudperson i den sista delen av Monsterskolan. Planerad utgivingsdatum är mars 2013.
 
Bokpratssidor: första kapitlet

4 "Häxorna" av Roald Dahl

Hcg/LC   4 CD, ca 4 timmar
Inläsare: Johan Ulvesson

Varför skriver jag om den här gamla boken som troligtvis alla redan har läst? Jo, nyligen läste jag ett blogginlägg på Bokhora om en brittisk studie som visar på att engelska lärare fortfarande läser Roald Dahl mest av alla författare, trots att Dahl dog 1990. Vid närmare blick så läser jag att de engelska lärarna fick välja en författare och en bok som de ansåg vara den bästa barnboken. Roald Dahl hade med tre böcker på topp 10. Häxorna var inte en av dessa men jag behövde en bra bok i bilen som inte var för lång och inte så krånglig. Trots att jag läste just Häxorna flera gånger under min uppväxt så är det faktiskt minst 20 år sedan sist. Tanken är också att återse gamla favoriter genom ljudbokens underbara värld. Häxorna är först ut.

Tja, alla känner väl till historien. Boken handlar om en pojke vars föräldrar dör i en bilolycka. Han får bo hos sin gamla skröpliga mormor som lär honom om häxor. Tanken är att de ska ha semester i mormors hemland Norge men på grund av en sjukdom hamnar de istället på ett hotell i Bournemouth på engelska sydkusten för att mormodern ska krya på sig. Här hamnar pojken mitt i den årliga träffen för brittiska häxor.

Såsom Johanna Lindbäck på Bokhora.se kan jag oja mig över att många lärare fastnar i Roald Dahls berättelser. Men sanningen är att de är underbara och de håller fortfarande eftersom de i stort sett är tidlösa. Handlingen är fantastisk och spännande, själva berättandet är gripande och om man sedan lägger till Johan Ulvesson på denna ljudboksversion så slår det ännu ett snäpp högre. Hans förmåga att ändra rösten till den skröpliga mormodern och de roliga häxorna, speciellt den raspiga överhäxan, får mig att le genom hela boken.

Det var inte så länge sedan jag läste om Matilda. Sedan återkommer jag till Herr och fru Slusk och Naddap Dlöks flera gånger varje år då även jag påminner dagens skolelever om den fantastiska Dahl. Av de som legat i lästräda så ska jag nog ta och besöka SVJ igen.

Jag vill tipsa alla som inte läst en barnbok av Roald Dahl på de senaste 20 åren att leta reda på en. Oavsett vilken det är så är det bra!
 
Bokpratssidor:
s. 8-11 "En riktig häxa..." till "det är inte omöjligt".
Låt läraren läsa hela kapitlet "Hur man känner igen en häxa"(s. 24-33)

3 "Johannesnatten" av Gull Åkerblom

uHc   222 sidor

Januari och februari brukar vara en relativ lugn period när det kommer till utgivning av nya barn- och ungdomsböcker. Det är i mars det smäller till och april blir då en mycket trevlig biblioteksmånad med många nya titlar. Under tiden har jag tittat bakåt för att komplettera lite läsning. Gull Åkerbloms fantasyserie "Sagan om gudagåvorna" har jag varit nära att läsa i flera år.

Omslaget tilltalar förstås. Martin Bergströms mystiska illustration med de magiska amuletterna som lyser olycksbådande. Figurerna i de svara kåporna är det som jag uppmärksammar först. Riktigt läskigt. Sedan tittar jag på flickan med det långa håret och hur kattens svans liksom följer parallellt med flickans hästsvans som om de vore ett. Inte förrän jag läst ett tag i boken inser jag att hon håller en flöjt och en bra in i boken upptäcker jag sedan fågeln.

Matilda läser en annons:
"Ett mycket speciellt hus önskar bekantskap med kattälskande kvinna med tonårig dotter. I utbyte mot vissa åtaganden försäkras rätt person HÖG UTDELNING. Svar till Brisingamen, d.t.k."

Det visar sig att Matilda är denna tonåring och vips så har hon fått ett hus som de genast flyttar till. Åtagandena är att ta hand om husets katt "Drottningen" och ett antal saker, bland annat en kittel, en sedan länge försvunnen örtbok och det ädla smycket som kallas just brisingamen. Husets ägare Fredrika poängterar betydelsen att vakta dessa gamla saker då en farlig ondska är ute efter dem. Och så vips är Fredrika borta och Matilda upptäcker dag för dag flera konstiga saker. Till exempel en död ring på gräsmattan som dagligen växer i storlek, en öppning i häcken till grannarna som verkar röra på sig och så förstås de farliga grannarna själva.

Åkerblom bygger "Sagan om gudagåvorna" på den nordiska mytologin och den farliga grannen Surtesson är inte mindre än....

Berättandet i boken flyter på bra. Det är lätt att komma in i handlingen och faktiskt en svår bok att släppa. Åkerblom gladde mig också genom att Surtessons taktik var ovanligt genomtänkt och överraskande. Jag skulle med glädje läsa flera delar redan idag (de tre andra ligger redan i min "ska läsa"-hög") men Åkerblom har nu väckt suget i mig efter mer "krånglig" fantasy så nästa författare jag kommer att återbesöka blir nog Terry Pratchett.
RSS 2.0