2 "23 minuter" av James Lovegrove

uHce   97 sidor

Lovegrove skriver oftast mycket spännande böcker. De bästa är dock inte översatta till svenska än, såsom Kill Swap och Dead Brigade. Däremot har vi fått den konstiga Myrguden på svenska. 23 minuter (2012) tillhör hans mer experimentella böcker där han bygger hela boken på en enda liten idé som han fått, en idé som kanske inte når fram. När Lovegrove bodde i Frankrike så kom han i kontakt med parkour och tänkte att han han ville skriva en bok baserat på denna sport. Men hur gör man det på ett bra sätt?

Lovegrove skapar karaktären Taj som jobbar som löpare åt den kriminella Logan. Taj levererar paket åt Logan. Genom att använda parkourlöpare kan Logan på ett lätt sätt undvika polisen. Taj är Logans bästa löpare men Tajs pappa gillar inte att Taj jobbar för Logan. Ryktet går att Tajs pappa kommer att tjalla till polisen och Logan har betalt en yrkesmördare att ta kål på farsan. Taj lyckas bevisa att det hela bara är ett rykte men yrkesmördaren är redan på väg till Tajs pappa. Pappan ska mördas exakt klockan åtta när han stänger sin affär. Taj har 23 minuter på sig att ta sig från Logans bostad till pappans affär för att stoppa yrkesmördaren, en sträcka som han aldrig tidigare gjort på kortare än 26 minuter.

Lovegrove fokuserar på löpningen. Taj måste bemästra hinder, både fasta och rörliga. Han måste ta sig igenom område efter område och samtidigt undvika polisen som fått nys på honom. För att göra detta måste han bli ett med parkouren. Hans sinnen måste vara på helspänn och alltid ett steg före för att på smidigaste sätt forcera genom bostadsområdena.

23 minuter är ett spännande försök. Det vore intressant att höra vad en läsare som själv utövar parkour tycker om boken. Jag tror också att den vänder sig mycket till utövare av parkour eller är skriven för att locka personer att börja testa. Lovegrove använder många engelska och franska facktermer som säkerligen en insatt förstår men som jag inte har en aningn om vad de betyder. Löpningen är det viktiga i boken och utan kunskapen om termernas betydelse så missar läsaren ganska mycket. Jag vet liksom inte var Taj är och hur han utför sin hopp och stunts eftersom jag inte förstår allt. Boken borde ha kommit med en ordlista.
 
Bokpratssidor:
s. 12 (första stycket) och hela s. 13

3 "Tidsfrist" av Allan Guthrie

uHce   133 sidor

Tidsfrist av Allan Guthrie kom så tidigt som 2009 men det är inte förrän nu som jag läste den. Jag tror att det beror på den intetsägande framsidan. Det är en Argassobok och aningen längre än de flesta. I och med att jag har planerat att köpa några snabblästa böcker till mellanstadiet så ville jag provläsa Tidsfrist för att se om den passar till åldern 9-12 år.

Pearce är en före detta kriminell som numera har dragit sig tillbaka. Han gör egentligen inte mycket alls dessa dagar, mer än att gå ut med hunden. Men Pearce hatar fortfarande de näsvisa poliserna som patrullerar i hans bostadsområde. En kväll när han är ute och rastar hunden och "sköter sig själv" så stannar en bil framför honom. Det är Julie, en före detta flickvän, som nu har pengaproblem. Hennes kille är skyldig lånhajen Banksy massor av pengar. Pearce förstår inte varför han ska hjälpa till, det var ju faktiskt Julie som stack ifrån honom med den dyra förlovningsringen och aldrig syntes till mer..förrän idag. Pearce har inte tänkt hjälpa till men Julie blir kidnappad av Banksy och Pearce känner då att han har ett ansvar att fixa till situationen. Men hur ska han få tag på 20000 pund på några timmar?

Det här är ingen bok för mellanstadiet. Jag har inga problem att godta en tuffare handling men handlingen i Tidsfrist går över gränsen rejält. Boken slutar i en blodbad. Språket är inte heller så värst städat...och då kommer de värsta svordomarna från Julies små barn. Däremot gillar jag boken men den passar bättre för högstadiet.

2 "Grottan" av David Gatward

Hcg   65 sidor

David Gatward har tidigare skrivit längre skräckromaner för ungdomar. Grottan är hans andra snabblästa bok och den första som översatts till svenska. Handlingen är enkel. Carrie är rädd för små utrymmen; hon får till och med ångest när hon sover i bottendelen av den dubbelsäng som hon nu ligger i, klarvaken bara några timmar kvar till den stora utflykten på kollot. De andra dagarna har hon haft roligt men idag ska hon möta sin rädsla. Carrie har bestämt att hon ska följa med på grottvandring. Guiderna informerar om att om de bara är försiktiga och inte kommer ifrån gruppen så ska inget hända. Men Carrie blir osäker och måste stanna en stund. Utan att hon tänkt på det så har resten av gruppen försvunnit. Åt vilket håll har de gått?

65 sidor varav de 6 första är försättsblad och så finns det flera teckningar som ackompanjerar handlingen. Jag läste boken på under 10 minuter. Gatward byggde upp stämningen genom att fokusera på Carries rädsla inför utflykten fast boken blev aldrig riktigt spännande. Trots det så var det väl okej. I motsats med många andra författare från det lättlästa förlaget Argasso så är det här en bok som inte grep tag i läsaren. Grottan är en bok man kan lägga längst ner i "ska läsa"-högen.

RSS 2.0