4 "Titanic - katastrof till havs" av Philip Wilkinson

Prcd   64 sidor

Det här är en ny härlig bok om den stora katastrofen för hundra år sedan då Atlantångaren MS Titanic som körde på ett isberg, sjönk och drog med sig ? antal människor i djupet.

Det är alltså hundraårsjubileum i år, rättare sagt 14 eller 15 april (beroende på hur man ser på det...krocken skedde strax innan midnatt och tre timmar senare så hade Titanic sjunkit).

Bokens fina upplägg med bilder, foton och illustrationer tar upp allt från byggandet av Titanic och dess systerfartyg Olympic töver inredning, maskineriet, företagets visioner till katastrofen och efterföljderna. Trots att jag har läst det mesta, skumläst en del vill jag öppna boken igen och igen för att just mätta fascinationen, inte bara över det hemska som skedde men över hela projektet.

Jag satte ett frågetecken på antal döda i början. Efter att ha letat länge i boken så kan jag inte fastslå hur många som gick bort. I andra hälften av boken står det att fartyget Carpathia räddade 705 personer. Men hur många dog? Jag gillar egentligen inte utvikningsbilder (hmm...) men bokens enda utvikningsbild på ett Titanic i genomskärning är rätt häftigt. Där står det att Titanic hade drygt 2000 personer ombord (och att det kunde ta 2687 passagerare + 860 i besättningen). Efter idoget sökande så vänder jag mig till slut till Internet. Wikipedia ger mig 1517 omkomna, Titanicnorden.com listar 1495 döda, Nationalencyklopedin rundar av till "över 1500", så det är kanske inte så konstigt om boken inte nämner någon direkt siffra. Nu kanske ni tycker det känns morbirdt att fokusera på döda men är det inte vad man först undrar i alla katastroflägen? Boken själv tipsar om de fyra "största och bästa" hemsidorna på nätet.
Låt oss kolla där:

Titanic.com
  Visar sig vara en forumsida, helt omöjlig att navigera på.

ExpeditionTitanic.com  Påkostad, superhäftig sida om vraket (men bara om vraket).

nmni.com/titanic  National Museums Northern Ireland. Nätutställning. Svårnavigerad.

encyclopedia-titanica.org  Buggad/halvklar sida med popupfönster. Hela sidan låste sig och dator blev heltokig efteråt. Ett tag trodde jag att hela mitt blogginlägg skulle raderas och jag vara tvungen att stänga av datorn. Däremot verkar det vara en hygglig sida om man vågar besöka den igen.

Nä, så håll er till denna fina bok och komplettera sedan med Wikipedia, Nationalencyklopedin eller någon tidigare utgiven bok i ämnet om ni ska skriva om händelsen. Om ni bara ska läsa för eget intresse skull så har ni den perfekta boken.

4 "Värt att veta om: Gårdens maskiner" av Kjell Engström och Göran Svensson

uQd   47 sidor

Det här brukar jag inte skriva om. Lantbruksmaskiner är mig lika fjärran som grekiskan jag inte kunde i ett tidigare blogginlägg. Jag jobbar som skolbibliotekarie i en kommun där många har bondebakgrund. Jag däremot är stadsmänniska, i och för sig uppväxt med sommarstuga i lantidyll men utan närmare kontakt. Så jag läste boken lika mycket för mig som för eleverna. Kanske mer för mig.

Direkt berättas att traktorn är den viktigaste maskinen i jordbruket. Det var den som tog oss från häst- eller oxdragna verktyg där många arbetade till ett lättare arbete. Inte för att jordbruksarbetet är lätt. Traktorn i sig visar sig vara komplicerad men tänk vad många olika maskiner som man kan koppla på traktorn. Plogen. Gödselspridaren, harven och det roliga kultivatorn för att nämna några. Boken går sedan in på diverse specialmaskiner genom att gå genom ett år med bonden olika uppgifter. Vår med till exempel harvning och gödsling. Sommar med skörd och de knasiga ensilagen (snacka om svårt ord för förstagluttarna). Höst även där med skördetid men också plöjning och harvning. Och så vinter där traktorerna används för att ploga snö och man tar sig ut i skogen för att fälla träd.
kultivatorn.
De många fina bilderna och beskrivningarna låter även en okunnig läsare som jag hänga med i vad som händer och hur allt fungerar. Vissa ord förstod jag däremot inte. Jag har hört talas om ordspråket "att skilja agnar från vetet" men jag vet fortfarande inte vad agnar är. Agn nämns i boken men förklaras inte. Det tog ett tag innan jag förstod vad ensilage är och vad som är den stora skillnaden mellan ensilage och hö. Orsaken till det är för att det finns texter utspridd på ett uppslag och det är inte nödvändigvis längst upp till vänster som är det bästa stället att börja läsa. Sedan fastnar man gärna i de häftiga bilderna. Variationen av jordbruksmaskiner fascinerar mig och får mig att vända fram och tillbaka mellan sidorna för att jämföra storlek, utformning och användningsområde.

Bilderna kommer att fånga många läsare. De minsta skolåldrarna får nog tufft med krångliga termer. Eller vad sägs om "hydrauliskt trepunktslyft"? Men å andra sidan kan ju alla dinosauriefanatiker i den åldern alla typer av de mest svåruttalade namnen.

Jag ser fram emot nästa del i "Värt att veta om"-serien. Tills dess kommer jag att bläddra igenom Gårdens maskiner en gång till. Minst.

3 "Spökboken" och "Vampyrboken" av Ulf Sindt

uMz   59 sidor & 53 sidor 
Spökboken  Vampyrboken
Spökboken är illustrerad av Marika Maijala.
Vampyrboken är illustrerad av Per Gustavsson.

Här är två riktigt bra faktaböcker om det övernaturliga. De ingår i Alfabetas lättlästa serie "Fakta för nyfikna". Vampyrboken är faktiskt en omarbetning av Ulf Sindts egna vampyrkapitel i "Bland spöken och vampyrer" från 1995 men det gör inte ett dugg. Nu finns texten i en ny version, lättläst med stort utrymme mellan raderna. Teckningarna är härliga i båda böckerna även om jag personligen föredrar Per Gustavssons skuggtäckta illustrationer.

Båda böckerna börjar likadant. Vad är egentligen en vampyr och spöke? Hur ser det ut och varifrån kommer de? Hur blev de till och var kan man hitta dem? När Spökboken snabbt går in på olika upplevelser som människor haft med spöken stannar Vampyrboken kvar ett tag bland "faktadelen". Hur dödar man en vampyr, hur skyddar man sig mot vampyrer och hur avslöjar man dem? Det är i bok- och filmdelen man upptäcker med mest uppenbara textändringen. Sindt flänger runt med några årtal för att sedan presentera kända skådespelare som har gestaltat den mest kända vampyren, Bram Stokers Dracula. Här skrivs dock en felaktighet. Tja, fel och fel. Sindt skriver att "idag har över 200 vampyrfilmer spelats in" (sid. 50). I och för sig har han rätt. För att göra det extra säkert kan han ha skrivit över två filmer. Jag har i min ägo en bok som heter "The illustrated Vampire Movie Guide" (förf. Stephen Jones, utgiven 1992) med recensioner på vampyrfilmer mellan 1896 och 1992. Den har över 600 recensioner. Nu, snart 20 år senare, kan jag tänka mig att siffran är mer åt 1000 filmer än de 200 som Sindt nämner. För att återgå till textändringen så nämner han skillnaden mellan den äldre och mer moderna filmvampyren. Sindt tar upp Twilight-filmerna som exempel, ett bra exempel tycker jag eftersom man under 00-talet har gått från den mer skräckinjagande vampyren till en mer sofistikerad och sympatisk vampyr.

Detta är ett par snabblästa böcker som är oerhört intressanta och får in mycket intressant information om folktro och människans rädsla för det okända. Lägg dessa böcker i lågstadieelevens hand. Pronto!
RSS 2.0