2 "Ficktjuvens spöke" av Catherine Fisher

uHce   91 sidor

Jag älskar skräck, speciellt i bokform. Men då måste det vara en väl utvecklad historia som byggs upp och kommer smygande på läsaren, såsom Westerfelds Parasit eller Beckers Darkside. Kortare berättelser brukar inte ge mig så mycket. "Ficktjuvens spöke" är en snabbläst historia.

Sarah har flyttat in i ett gammalt hus med sin mamma och hennes nya man. Hon är inte särskilt förtjust i sin nya svärfar eller hans son. På en av mammans konstutställningar hittar hon en gammal tavla som föreställer deras hem för länge sedan. Motivet visar ett stort träd som borde ha stått ungefär där Sarahs sovrum numera ligger. Snart börjar hon höra konstiga ljud från sitt sovrum när hon inte är där inne. Det luktar unket av jord och löv. I en dröm klättrar hon upp för trädet och hittar en ask. När Sarah vaknar finns asken i sovrummet. Ett spöke visar sig och berättar att hans själ finns i asken. Det är upp till Sarah att öppna asken.

"Ficktjuvens spöke" blir aldrig spännande eller läskig. Jag tycker till och med titeln är dålig. Boken kommer nog locka den vanliga grupp av skräckläsare på mellan- och högstadiet.

2 "Vampyrens märke" av P. C. Cast

uHce   343 sidor
Vampyrens märke
"Den sentimentala vampyren" är ett nytt inneord i dagens vampyrgenre. Där innefattas alla de nya vampyrromanerna som fokuserar mer på den omöjliga kärleken mellan människa och vampyr än på den ursprungliga skräcken eller den ångestfyllda vampyren som dök upp på 1970-talet. Vad jag har hört så ska Casts bokserie "House of Night" jämföras med Twilight-serien. Efter att ha läst boken visar det sig bara vara ett reklamtrick. Jag tycker inte att det finns någon likhet med första delen, "Vampyrens märke".

Vid Zoeys skåp står en vampyr. Han sätter sitt märke på Zoeys panna vilket betyder att hon kommer att bli vampyr. Hon får börja på Nattens hus, en specialskola för vampyrer där hon ska lära sig vampyrernas historia och förvandlas till riktig vampyr. Men Zoey är annorlunda. Innan hon flyttar tar hon kontakt med sin släkts gudar. Händelsen blir omvälvande och när hon sedan anländer till Nattens hus så är hennes märke ifyllt. Alla elever förundras över Zoeys ifyllda märke. Flera blir även avundsjuka. Hon skapar snabbt både vänner och fiender bland eleverna. Den största fienden är Afrodite, en äldre elev som även är översteprästinna för gruppen Nattens döttrar. Samtidigt som Zoey försöker finna sig själv brottas hon mot de nya utmaningarna men även gamla som inte vill lämna hennes liv.

Det var flera saker som jag hade svårt med. Först och främst blev det väldigt flummigt med Zoeys åkallan av de indianska gudarna/andarna. Amerikas urinvånare är något jag alltid haft svårt att relatera till. Namedropping är även en berättarteknik som jag avskyr. Varför skulle en bok bli bättre om man refererar till några häftiga namn? Boken har istället en tendens att bli sämre och att snabbt bli förlegad. När Zoey kommer till vampyrskolan får hon reda många kända personer som har varit vampyrer. Det verkar mer vara en regel än ett undantag. Shakespeare var vampyr. Shania Twain var vampyr. Alla som någonsin gjort något bra verkar vara vampyrer. Jag tycker bara att det är så löjligt.

Jag läste dock klart hela boken. Om den hade varit kortare kan boken fått en etta men jag orkade faktiskt ta mig igenom hela 343 sidor utan att tappa sugen helt. Jag vet att många gillar House of Nights-serien. Jag får väl vara undantaget.

3 "Killer Clone" av Steve Barlow & Steve Skidmore

uHe   75 sidor
KILLER CLONE
Det här är en nystartad gren av Barrington Stokes lättlästa böcker på engelska. "Killer Clone" ingår i FYI - fiction with stacks of facts. "Killer Clone" handlar om kloning och hur den vetenskapen kan se ut i framtiden.

Zak Taylor är privatdetektiv. Han har blivit inhyrd av företaget Clones Inc. Någon har dödat doktor Connor, huvuddoktor för kloningsexperimenten. Företaget har ännu inte tillkallat polisen. Fingeravtrycken visar på att en av deras kloner har dödat doktorn. En av de 30 identiskt lika Cainklonerna. Om allmänheten skulle få reda på detta skulle det bli ramaskri. Klonerna är genetiskt ändrade så att de är inkapabla att döda. Kloner är menade att ta över vanliga människors farliga jobb. De ska samtidigt vara ofarliga själva. Något har hänt och det är upp till Zak Taylor att ta reda på både vem som är mördaren och hur det kommer sig att en klon har lyckats mörda en annan person.

"Killer Clone" är en finurlig historia, om än mycket kort. Boken är fylld av häftiga illustrationer av Dylan Gibson. Hans teckningar visar de identiska klonerna. Tack vare teckningarna får man, såsom Taylor, även som läsare en ruggig känsla när han kliver in i klonernas uppehållsrum och 30 likadana ansikten tittar på honom.

I slutet av boken finns en ordlista som förklarar de svårare termer som används i boken som till exempel genetic engineering och swab. Det finns även en rolig, påhittad intervju med privatdetektiven Zak Taylor.
RSS 2.0