2 "Vitas hemlighet" av Kerstin Lundberg Hahn
Hcf 108 sidor
Om ni tittar på kategorin för Vitas hemlighet så ser ni att jag inte har valt någon genre. Baksidetexten antyder att det handlar om skräck. Kerstin Lundberg Hahn är en välkänd spänningsförfattare och jag kan lätt se steget över till skräck. Men boken om Vita riktar sig till lägre skolåldern. Vita själv är i den åldern. Det står inte i boken men förlagets webbtext menar att boken "beskriver på pricken hur det är att vara sju, tappa tänder, fundera på de stora frågorna om hur allt hänger ihop". Och ja, Vita är i den typiska frågeåldern. Vill ha svar på allt.
Vita Olsson bor med sin mamma i en lägenhet ovanför en pizzeria. Pappa bor i Italien och väntar ett nytt barn med sin nya fru. Vita gillar att vara i Pizzerian. Det påminner henne om Italien och sin pappa. Men så börjar det hända konstiga saker i huset, nedifrån pizzerian. Hon ser ett par glödande ögon bakom persiennerna. Hon hör någon yla mitt i natten. Vita är säker på att det är en varulv.
Här vill jag komma med ett inlägg om skräckböcker för yngre i allmänhet. När det kommer till kritan så visar det sig aldrig vara ett monster, en mördare eller något läskigt. Det är alltid något naturligt. En mamma som hänger tvätt, NO-salens låtsasskelett, en hemlös som letar härbärge. Det gör mig irriterande. Varför kan ett spöke inte få vara ett spöke? Varför kan det inte vara en varulv i pizzerian?
Vitas hemlighet, det Vita får lära sig om "monstret" i pizzerian, måste hon hålla hemligt för alla. Hon får inte berätta det för sin morfar, inte för sin bästa kompis i skolan. Jag vill inte förstöra "hemligheten" för er bloggläsare men boken lämnar snabbt monsterstadiet och går in på samhällskritik och politik. Det är okej men inget jag hade förväntat mig. Inget jag ville läsa om. Frågan är om barn i åldern sju vill få den vändningen? För övrigt så är boken alltför svårläst för de allra flesta i den åldern. Jag kan tänka mig att boken skulle funka bättre som högläsningsbok.
Jag läste framför allt boken för omslagsbilden. Tycker att omslaget är mycket tilltalande. Fullmånen kopplar även till Vitas varulvsmani. Maria Nilsson Thores illustrationer genom hela boken är härliga. De är i och för sig inte så många. Men när jag inte fick någon varulv blev jag besviken. Jag får läsa om Måns Gahrtons Varulven Valter istället.
Om ni tittar på kategorin för Vitas hemlighet så ser ni att jag inte har valt någon genre. Baksidetexten antyder att det handlar om skräck. Kerstin Lundberg Hahn är en välkänd spänningsförfattare och jag kan lätt se steget över till skräck. Men boken om Vita riktar sig till lägre skolåldern. Vita själv är i den åldern. Det står inte i boken men förlagets webbtext menar att boken "beskriver på pricken hur det är att vara sju, tappa tänder, fundera på de stora frågorna om hur allt hänger ihop". Och ja, Vita är i den typiska frågeåldern. Vill ha svar på allt.
Vita Olsson bor med sin mamma i en lägenhet ovanför en pizzeria. Pappa bor i Italien och väntar ett nytt barn med sin nya fru. Vita gillar att vara i Pizzerian. Det påminner henne om Italien och sin pappa. Men så börjar det hända konstiga saker i huset, nedifrån pizzerian. Hon ser ett par glödande ögon bakom persiennerna. Hon hör någon yla mitt i natten. Vita är säker på att det är en varulv.
Här vill jag komma med ett inlägg om skräckböcker för yngre i allmänhet. När det kommer till kritan så visar det sig aldrig vara ett monster, en mördare eller något läskigt. Det är alltid något naturligt. En mamma som hänger tvätt, NO-salens låtsasskelett, en hemlös som letar härbärge. Det gör mig irriterande. Varför kan ett spöke inte få vara ett spöke? Varför kan det inte vara en varulv i pizzerian?
Vitas hemlighet, det Vita får lära sig om "monstret" i pizzerian, måste hon hålla hemligt för alla. Hon får inte berätta det för sin morfar, inte för sin bästa kompis i skolan. Jag vill inte förstöra "hemligheten" för er bloggläsare men boken lämnar snabbt monsterstadiet och går in på samhällskritik och politik. Det är okej men inget jag hade förväntat mig. Inget jag ville läsa om. Frågan är om barn i åldern sju vill få den vändningen? För övrigt så är boken alltför svårläst för de allra flesta i den åldern. Jag kan tänka mig att boken skulle funka bättre som högläsningsbok.
Jag läste framför allt boken för omslagsbilden. Tycker att omslaget är mycket tilltalande. Fullmånen kopplar även till Vitas varulvsmani. Maria Nilsson Thores illustrationer genom hela boken är härliga. De är i och för sig inte så många. Men när jag inte fick någon varulv blev jag besviken. Jag får läsa om Måns Gahrtons Varulven Valter istället.
