5 "Darlah - 172 timmar på månen" av Johan Harstad

uHce   442 sidor

Den som väntar på något gott...

Den norska ungdomsromanen Darlah skulle egentligen ha kommit i vintras. Den var med i barnbokskatalogen för 2009 redan innan boken var utgiven. Detta var förstås ett misstag då utgivningen försköts till sommaren 2010. Det har varit en lång väntan utan att egentligen veta vad vi väntade på. Det enda som vi egentligen vet är att boken vann Bragepriset 2008, ett norskt litteraturpris som delats ut sedan 1992. Prisets betydelse och storlek känner jag inte till men Darlah är värd all uppmärksamhet den kan få.

NASA pratar om att åka till månen igen. Ingen har gjort det på 40 år men nu är det dags. För att skrapa ihop pengar gör de en PR-kupp. De går ut med en internationell tävling. Tre ungdomar mellan 15 och 18 ska få följa med på resan. Det är bara att anmäla sig. Boken följer sedan Mia från Norge, Midori från Japan och Antoine från Frankrike.

Men det intressanta är den bakomliggande hemliga orsaken. Orsaken till att NASA slutade med sina månresor på mitten av 70-talet var att man stötte på något på månen. En typ av ondska man chockartat flydde ifrån för att aldrig återvända, tills nu. Så nu skickar man upp fem astrounater och tre ungdomar för att se om problemet fortfarande existerar.

Darlah är en härlig science fiction /rymdhistoria som övergår till värsta skräckscenariot. Boken innehåller även konspirationer och farligheter men även vänskaps- och familjerelationer och en aning kärlek. Det hela buntas samman till det mest överraskande bra jag läst i år. Det har getts ut annat som är lika bra, kanske till och med bättre (Jag finns av Maja-Maria Henriksson) men den här boken tog mig på sängen. Inte hade man räknat med något så här bra!
RSS 2.0