4 "Hur kär får man bli?" av Katarina von Bredow

uHc/LC
9 CD, ca 11 timmar
Uppläsare: Liv Mjönes

Vissa författare måste man bara läsa. Bredow tillhör dessa författare som lånas mycket utan att man behöver bokprata om dem. Å ena sidan gör det att man inte behöver läsa dessa böcker själv men å andra sidan vill man ta reda på vad uppståndelsen härrör från.

"Hur kär får man bli?" är en kärlekshistoria i klassiskt flickmanér. De senaste halvdussinet kärleksromaner jag läst handlar om ett par tjejer i klassen som blir kär i samma kille. Bredows berättelse viker inte från denna mall men lyckas ändå göra boken till en slukare. Det är första dagen i nian. Katrin borde inte vara nervös men hon märker att hon ändå är det. Att börja nian betyder att man är äldst på skolan och att man får tillgång till det hemliga kaféet, endast reserverat för niorna. Frida är Katrins bästa kompis. Frida är snyggast i klassen och även den populäraste tjejen i skolan. Hon är duktig i skolan och är det välställt hemma. Katrins familj är däremot beskuren. Hennes mamma lämnade familjen när Katrin var nio. Drog till Bryssel för att göra karriär. På första lektionen dyker en ny kille upp i klassen. Adam. Båda tjejerna faller direkt men det är redan på förväg bestämt att det är Frida som ska få honom. Frida är ju vackrast och populärast. Det förstår Katrin och godtar även idén om att bli ihop med sportfånen Andreas, bara för att de fyra ska kunna dubbeldejta. Men en dag råkar Katrin på Adam när hon är ute och går med hunden i parken. Det visar sig att de båda har mer gemensamt än de visste och ett djupt förtroende för varandra växer. Vågar hon berätta detta för Frida?

Efter en fjärdedel av ytligt tjejpladder sugs man in i berättelsen när Katrin blir kär i "fel kille" och när ny information om hennes mamma uppdagas. Jag upptäckte att jag plötsligt höll på Katrin och ville se henne få Adam och bli lycklig. Det är ett bra tecken när en bok kan åstadkomma sådana känslor hos läsaren. 

Liv Mjönes var okej som uppläsare. Troligtvis är det bara för att jag inte har befunnit mig i fasen "tonårstjej" som jag inte förstår mig på att man måste prata som om man har flugor i munnen när något är "heltokigt" eller "spännande". Mjönes är skådespelerska till vardags.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0