uHce   75 sidor.

När man väljer att läsa en bok av Swindells får man vara förberedd på det mesta. Vissa böcker är mycket bra medan andra är som "Ormbiten".

De flesta av bokförlaget Argassos böcker börjar med att författaren förklarar var han eller hon fått idén till boken från. Här förklarar Swindells att han haft en arbetskollega som är så rädd för ormar att man bara behövde nämna ordet orm så var kollegan tvungen att sätta sig ner, helt yr av rädsla.

Som läsare blir vi snabbt bekanta med huvudkaraktären Alex. Han har mobbats av gängledaren Mark i åratal. Av en händelse får Mark för sig att Alex har tjallat på honom och lovar att Alex ska få igen. Samtidigt får Alex en orm i present och vem kan tänkas vara skiträdd för ormar? Någon, bre?

"Ormbiten" har den mest uppenbara handling av alla lättlästa böcker jag läst från Argasso/Barrington Stoke och får därför ett mycket lågt betyg.