uHc, 183 sidor.



I mina ungdoms dagar lyssnade jag på en av Hellbergs böcker som radioföljetong under en sommar. Vilken av böckerna det var i kärleksserien kommer jag inte ihåg, men jag minns att det var spännande att ensam på kvällen få lyssna på något som man då endast trodde fanns i barnförbjudna tidningar.

Till en viss del kan jag känna att "Kram" fortfarande fungerar trots att den kom 1973. Delar av boken har ett speciellt fokus på ungdomars tankar kring sex och det andra könet. Boken innehåller inte bara sexuella scener utan även råd och diskussioner kring vad som är normalt och naturligt. Boken känns tyvärr lite förlegad också. Omslaget till den tidiga utgåvan har åldrats rejält. Den skulle inte tilltala någon längre. Omslaget som ni ser här i bloggen är från 90-talet och fungerar bättre men borde även det förnyas.

Historien i sig handlar om Jonnie som precis har blivit faderlös. Jag fattade faktiskt inte hur de bodde i boken. Det verkar som om Jonnie och hans mamma delar hus med en annan familj, typiskt bohemiskt 70-tal a la  "Tillsammans" alltså.- Men jag kan ha fel. Jonnie är ganska bröstfixerad, som det ska vara i den åldern. (Vilket inte betyder att bröstfixeringen minskar med åren.) Jonnies tankar pendlar till en början mellan bröst och hans döda pappa. Sedan en natt råkar han se ett spöke utanför huset. Resten av boken går ut på att försöka ta reda på vem spöket är.

Om jag får upprepa mig själv så känns mycket i boken gammalt. Den fungerar fortfarande men det är faktiskt svårt att läsa om den söta Sigbritt, Ing-Christine och Edit. Namnen borde uppdateras. Får man göra sånt egentligen? Det har ju i och för sig redan gjorts i andra böcker, som t ex i böckerna om bröderna Hardy och Pippi Långstrump-böckerna där hennes pappa inte längre är negerkung. Allt ska vara så politiskt korrekt nu för tiden. Ibland är det bra, som t ex i de exempel ovan, men många gånger känns det endast krystat.

Det finns fem uppföljare till "Kram" som tänjer gränserna mer vartefter huvudkaraktärerna blir äldre.