uHce   91 sidor

Jag älskar skräck, speciellt i bokform. Men då måste det vara en väl utvecklad historia som byggs upp och kommer smygande på läsaren, såsom Westerfelds Parasit eller Beckers Darkside. Kortare berättelser brukar inte ge mig så mycket. "Ficktjuvens spöke" är en snabbläst historia.

Sarah har flyttat in i ett gammalt hus med sin mamma och hennes nya man. Hon är inte särskilt förtjust i sin nya svärfar eller hans son. På en av mammans konstutställningar hittar hon en gammal tavla som föreställer deras hem för länge sedan. Motivet visar ett stort träd som borde ha stått ungefär där Sarahs sovrum numera ligger. Snart börjar hon höra konstiga ljud från sitt sovrum när hon inte är där inne. Det luktar unket av jord och löv. I en dröm klättrar hon upp för trädet och hittar en ask. När Sarah vaknar finns asken i sovrummet. Ett spöke visar sig och berättar att hans själ finns i asken. Det är upp till Sarah att öppna asken.

"Ficktjuvens spöke" blir aldrig spännande eller läskig. Jag tycker till och med titeln är dålig. Boken kommer nog locka den vanliga grupp av skräckläsare på mellan- och högstadiet.