uHc  155 sidor

I mina samtal med elever och lärare om den populära författaren Christina Wahldén så verkar alla hennes ungdomsböcker vara konstant lästa med undantag för Cell grön, Eskort och Heder. Wahldén är dock en författare som jag vill läsa allt av (hennes ungdomsböcker alltså) så för några veckor sedan blev det Heders tur.

Tonårstjejerna Siri och Fanny är uppväxta i en håla och även om Siris pappa stretar in i det sista så tänker Siri tillbringa sommaren efter studenten i Fannys fasters lägenhet i Stockholm. Glada dagar hägrar. Men de måste också överleva. Därför tar de ett jobb på ett äldreboende. Det är tuffare än de räknat med och fritiden blir mindre än vad de hoppats på. Så knackar det på dörren och där står Dana. Hennes bror och farbror hävdar att Dana har vanhedrat familjen genom att hon dansar. Att vanhedra familjen är det samma som att dö. Så nu är de ilskna släktningarna ute efter henne. Dana får gömma sig hos Siri och Fanny medan hon även börjar repetera en föreställning med en rad kändisar. Dana är rädd, med all rätt, men dagarna går och hon kommer in i repetitionerna. Men så en dag står någon på andra sidan gatan. Det är Danas brorsa. Dana är skräckslagen och vågar inte gå ut.

Heder är en okej bok. Det är långt ifrån Wahldéns bästa men ändå inte hennes sämsta. Siris och Fannys intriger är inte särskilt intressanta. De handlar mest om en gammal tant på hemmet de arbetar på. Danas problem är intressantare men det är något i Wahldéns berättarstil som gör att berättelsen inte når samma höjder som hennes senaste böcker och förstås den första (Kort kjol). Det kan också vara så att jag dömt den i förväg. Eller så att just jag inte tyckte ämnet var så intressant. Det kan också mycket väl vara så att jag inte kan se mig själv i den situationen. Hur som helst är boken lättläst, snabbläst och helt okej. Trean är Heder klart värd.