Järnprovet (Magisterium bok 1) av Holly Black & Cassandra Clare

uHce 385 sidor
 
Av författarna till Spiderwick/Berörarna och The Mortal Instruments. Tyckte först att det var en hänsynslös kopia av Harry Potter men drogs sedan (som vanligt) in i historien och ser nu fram emot fortsättningarna. Förhoppningsvis hinner jag inte glömma alltför mycket till nästa del kommer på svenska.
 
Börjar bra med en ödesmättad prolog som utspelar sig i slutet av ett krig (innan vapenvila) mellan "de goda" magikerna och kaosmagikern, med det fantastifyllda namnet Fienden (även Dödens fiende). Fienden har precis dödat gamla, kvinnor och barn som gömt sig i en isgrotta. Magikerna Alistair Hunt letar efter sin familj och hittar sin son, den enda i grottan som finns kvar i livet. Bredvid ligger mamman död men hon har hunnit rista in ett meddelande i isen med sina sista krafter: "Döda barnet".  
 
Som i värsta Harry Potter-anda har förstås barnet också skadats av Fienden. Hans ena ben har krossats och har påverkat Callum Hunt när han växer upp. Alistair vill inte ha något med det magiska lärosätet Magisterium att göra. Vid tolv års ålder ska Callum, såsom alla andra i hans ålder, genomgå ett prov på Magisterium för att få sina krafter testade. Alistair kräver att Callum måste fuska på provet så att han misslyckas. Callum lovar, men det går inte som Callum har tänkt sig.
 
Bokpratssidor: Kanske slutet av prologen? s. 10-12 (Från "Med maggropen fylld av fasa" och kapitlet ut.)



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0