3 "Hjälp! Rånare!" av Laura Trenter

Hcf   143 sidor
Bra ställe att läsa från: s. 37 (lite) & s. 38 (Sebbe som Venom)

S. 10-11 i pocketutgåvan.
Även s. 21 om den otäcka känslan efteråt.

Även s 33 "Dörren till klassrummet slås upp." till "inte på riktigt".
Även s. 34 "När den svarta smetiga gyttjan...." hoppa lite och sedan "Han vräkte skorpionen..." till kapitlets slut.

s. 22-25 Från "Sebbe vaknar..." till kapitlet ut.
Drömmer om rånet. Drömmer att det är mamma och pappa som är rånarna.


Så har jag läst en gammal goding för första gången.
 
Sebastian (Sebbe) och Johanna är bästa kompisar. De bor nära varandra och går till och från skolan tillsammans varje dag. En dag efter skolan så ska de köpa frimärken på Posten (jo, så gammal är boken). När de står i kön så ropas det utanför ingången och så kommer två maskerade män in med k-pistar för att råna posten. De skriker och gapar. Sebbe och Johanna klarar sig oskadda men upplevelsen lever kvar länge efteråt. Johanna verkar mest vara intresserad av att hitta rånarna själv och verkar inte alls vara rädd men händelsen påverkade Sebbe mer. Han känner sig osäker och rädd var han än är. Rånarna är fortfarande på fri fot. Tänk om de är ute efter honom för att tysta ner honom. Det har faktiskt stått en skum man på gatan utanför Sebbes hus den senaste tiden.
 
Jag gillar Hjälp! Rånare! mest tack vare att man får följa Sebbe i hans tankar och handlingar efter rånet. Rånet har kraftigt påverkat honom och det visar sig både i hans sätt att bemöta andra människor (hans kompisar och vuxna) men även hur han tänker. Trenter lyckas beskriva denna känsla på ett bra sätt genom att visa hur Sebbe förändras i killarnas superhjältelek (se utvalt textavsnitt).
 
Sebbe och Johanna är 9 år. Jag tycker att boken passar bra runt den åldern. Det finns mycket att diskutera så jag rekommenderar högläsning i klassen.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0