2 "Min typ brorsa" av Johanna Lindbäck

uHc   252 sidor

Lindbäcks debut En liten chock var en trevlig liten historia, inget märkvärdigt men läsvärd. På sistone har hon blivit mer och mer populär bland skoleleverna. Sommaren 2009 kom hennes tredje roman men jag hade fortfarande den andra kvar att läsa. När jag tittade lite närmare på "Min typ brorsa" så verkar den handla om två syskon som gillar varandra, men dock inte den absolut förbjudna kärlek såsom i Syskonkärlek av Katarina von Bredow. Här handlar det om låtsassyskon.

Ninas mamma nätdejtar och träffar en man som bor i Luleå. Själva bor de i Umeå. Utan att någon annan än föräldrarna vet om det så har de bestämt att fira nyår hemma hon mannen och hans söner. Nina vägrar först, är sedan tvungen att följa med och trotsar och är kinking hela nyårshelgen. Nina kan inte förstå varför hon måste följa med. Här går det dock snabbt i svängarna. Inte långt efter bestämmer sig Ninas mamma och mannen att de ska flytta ihop. Mannen och hans söner Daniel och Wille bryter upp och flyttar till Umeå. Känslorna är starka. Wille måste sluta spela ishockey i Luleå och bryter med flickvännen. Daniel verkar ta det coolt. Först vet inte Nina hur hon ska agera. Ska de fungera som en vanlig familj nu? Ännu värre blir det när känslor mellan Daniel och Nina blommar upp.

Även "Min typ brorsa" är helt okej. Jag väntade mig något smaskigare men romanen tar mest upp vardagsproblem. Känslorna mellan Daniel och Nina växer sakta fram, så sakta att själva kärlekshistorien, som man förväntar sig vara en central del i historien, hamnar i bakgrunden. Boken kanske hellre borde ses som en historia om hur man anpassar sig till en ny familj, vilka regler och egenheter man måste ge upp eller ändra på. Hur man måste ta hänsyn och till och med bli del av andras liv som pådyvlas en utan att man ens har fått säga något i frågan. Jag kan inte tänka mig att det här är en ovanlig situation med tanke på alla singelföräldrar i dagens Sverige.



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0