3 "Street" av Eva Susso
uHc 185 sidor
Sommaren 2009 hade jag en mindre händelsefull dag på jobbet och plockade upp Jag såg honom först, första delen i Eva Sussos trilogi Hemligheter och pinsamheter. Jag hade ingen större förväntan men kunde inte släppa boken utan läste den vid en sittning. Böckerna handlade uteslutande om kärlek (kanske med en stänk vänskap), dvs ett ämne som egentligen passar alla. Sussos nya bokserie Dansfabriken fokuserar på dans, inte en av mina expertisområden. Första delen, Street, kom redan i mars 2010 men i och med mitt bristande intresse för själva ämnet så har jag låtit eleverna "hitta" boken, vilket de gjort och tjatar redan på mig om del 3 som ges ut i januari. Eva Sussos berättarstil tilltalar mig däremot mer. Nu har jag läst första delen.
Street följer några ungdomar som dansar på Dansfabriken i förorten Bredäng, en dansskola som ligger i en tjaskig nedläggningshotad lokal där ungdomarna tränar streetfunk med sin lärare Kian. Marko och Melina är bästa vänner. De bor själva i Bredäng. Kian har fått kontakt med en kläddesigner som vill att Kian plockar ihop fyra dansare till en modeshow på Gallerian i Stockholm. Marko och Melina är självklara då de är gruppens bästa dansare. Men designern kräver två tjejer och två killar. Melina har börjat gilla Rafael i gruppen, en "lantis" som flyttat in till stan för att kunna utöva sitt dansintresse. Han är en outsider men Melina föreslår Rafael för Kian och så behövs bara en till. En tjej. Resten av tjejerna vågar inte dansa inför publik så Kian har ett problem. På en fest i Bredäng har två tjejer från ett finare område i Stockholm dykt upp. En av tjejerna, Terese, fastnar direkt för den tuffa Melina och försöker bli kompis med henne. Melina dissar, men vad hon inte vet är att Terese är en jävel på dans. Hon har dansat ballett men är nu mer intresserad av streetfunk.
Dansämnet greppade aldrig tag i mig som läsare men Susso skriver bra. Jag fastnade mer för de olika personernas familjeproblem...Rafaels problem med sin farsa, Markos kamp att upprätthålla sin coolhet, Terese kamp för självständighet - ifrån sin överklass, ifrån balletten - och Melinas kamp om att få vara sig själv. Street känns som vad den är, en begynnelse till något mer. Läsaren får lära känna de personer som troligen kommer att få mer plats i kommande delar.
Sommaren 2009 hade jag en mindre händelsefull dag på jobbet och plockade upp Jag såg honom först, första delen i Eva Sussos trilogi Hemligheter och pinsamheter. Jag hade ingen större förväntan men kunde inte släppa boken utan läste den vid en sittning. Böckerna handlade uteslutande om kärlek (kanske med en stänk vänskap), dvs ett ämne som egentligen passar alla. Sussos nya bokserie Dansfabriken fokuserar på dans, inte en av mina expertisområden. Första delen, Street, kom redan i mars 2010 men i och med mitt bristande intresse för själva ämnet så har jag låtit eleverna "hitta" boken, vilket de gjort och tjatar redan på mig om del 3 som ges ut i januari. Eva Sussos berättarstil tilltalar mig däremot mer. Nu har jag läst första delen.
Street följer några ungdomar som dansar på Dansfabriken i förorten Bredäng, en dansskola som ligger i en tjaskig nedläggningshotad lokal där ungdomarna tränar streetfunk med sin lärare Kian. Marko och Melina är bästa vänner. De bor själva i Bredäng. Kian har fått kontakt med en kläddesigner som vill att Kian plockar ihop fyra dansare till en modeshow på Gallerian i Stockholm. Marko och Melina är självklara då de är gruppens bästa dansare. Men designern kräver två tjejer och två killar. Melina har börjat gilla Rafael i gruppen, en "lantis" som flyttat in till stan för att kunna utöva sitt dansintresse. Han är en outsider men Melina föreslår Rafael för Kian och så behövs bara en till. En tjej. Resten av tjejerna vågar inte dansa inför publik så Kian har ett problem. På en fest i Bredäng har två tjejer från ett finare område i Stockholm dykt upp. En av tjejerna, Terese, fastnar direkt för den tuffa Melina och försöker bli kompis med henne. Melina dissar, men vad hon inte vet är att Terese är en jävel på dans. Hon har dansat ballett men är nu mer intresserad av streetfunk.
Dansämnet greppade aldrig tag i mig som läsare men Susso skriver bra. Jag fastnade mer för de olika personernas familjeproblem...Rafaels problem med sin farsa, Markos kamp att upprätthålla sin coolhet, Terese kamp för självständighet - ifrån sin överklass, ifrån balletten - och Melinas kamp om att få vara sig själv. Street känns som vad den är, en begynnelse till något mer. Läsaren får lära känna de personer som troligen kommer att få mer plats i kommande delar.
