5 "Hollywood The Pioneers" av Kevin Brownlow
Im. 275 sidor.
Det här är en perfekt inledning för de läsare som vill lära sig mer om de första perioden inom film i USA. Den är relativt lättläst; hälften av boken tas upp av fotografier från stumfilmseran men åtföljande bildtexter. Det finns till och med ett helt kapitel om stillbildsfotograferna och deras betydelse.
Boken börjar redan på 1600-talet med de första stapplande stegen med vad som kallas "the Magic Lantern", historier som berättas med bilder och musik. Boken beskriver Edisons uppfinning kinetoscopet och fördjupar sig sedan i konkurrensen som började i och med skapandet av den första filmkameran på 1880-talet. 1889 ska vara det år som Edisons assistent W.K.L. Dickson för första gången lyckades projicera rörliga bilder. Edison försökte få filmkameran patenterad men fick nej eftersom många andra liknande kameror hade uppfunnits samtidigt. Edison, en man som inte var intresserad av den konstnärliga sidan av filmen, irriterades över att inte kunna tjäna stora pengar på "sin" uppfinning. På något vis lyckades han få patent på de perforerade hålen i filmrullen. Inget filmbolag kunde använda perforerade filmrullar utan att betala en licens till Edisons företag Motion Picture Patent Company (MPPC) på hela två dollar i veckan. En stor summa vid den tiden. Tyvärr var det ju så att alla filmkameror använde filmrullar med perforeringar på sidorna. MPPC använde även sin makt för att bestämma vilka filmer som filmbolagen skulle få spela in. Om historien inte tilltalade MPPC så tog man tillbaka licensen. Runt 1910 började så kallade oberoende filmbolag perforera sina egna filmrullar och kriget var igång. MPPC hade anställda som liknade maffiabanditer som åkte till de oberoende filmbolagens studior och brände ner byggnaderna. Dessa händelser var en av de stora orsakerna till att man som filmskapare flyttade västerut från New York för att slippa dessa maffiametoder.
1911 bildades den första studion i Hollywood. Valet för platsen var troligtvis för det bra klimatet. I början filmades allt utomhus. Man använde solen för att få tillräckligt mycket ljus. I New York byggde man studiorna på hustaken men allt som oftast var vädret för dåligt. I Hollywood var det bra väder större delen av året.
Boken beskriver också övergången från filmkameran som ett dokumentärt redskap till ett verktyg för att berätta historier. Den första fiktionella amerikanska filmen är "The Great Train Robbery" (1903) av Edwin Porter. Filmen blev en succé och filmkonsten utvecklades snabbt. Flera kapitel behandlar D. W. Griffith och hans enorma betydelse inom amerikansk film. Först låg han på företaget Biografh men när American Film Institute fick se hans filmer köpte man över honom med argumentet: "Griffith gör filmer som om han vore tysk!" Tyskarnas dåliga ekonomi resulterade i att tyska filmskapare kunde hyra in arbetare nästan gratis. Att producera en amerikansk film som såg ut som en tysk vid denna tid var något rejält. Griffiths betydelse för filmen ligger i hans revolutionerande sätt att filma. Tillsammans med hans kameraman Billy Bitzer skapade de hela tiden nya effekter och funktioner som exakt ALLA i filmbranschen tog efter.
"Hollywood the Pioneers" tar även upp propagandafilmerna under första världskriget, skandalerna, stjärnglansen, stuntsen, censuren, hur regissörerna, kameramännen och art directors arbetade. Boken har ett par kapitel om stjärnorna Rudolph Valentino, John Gilbert och Greta Garbo och regissören Erich von Stroheim och så slutligen förstås ett kapitel om när talfilmen kom.
Jag har fler böcker om den tidiga filmindustrin i USA. Den här är den absolut mest lättlästa av dessa. Ändå blir den inte banal. Det finns tillräckligt med information och anekdoter för att man ska sugas in i den fascinerande filmvärlden. I boken kan man t ex luska ut vem som karaktären Lina Lamont ("Singin in the Rain", 1952) är modellerad efter. ( "love you, I love you, I love you"...he he he. underbart!)
Det här är en perfekt inledning för de läsare som vill lära sig mer om de första perioden inom film i USA. Den är relativt lättläst; hälften av boken tas upp av fotografier från stumfilmseran men åtföljande bildtexter. Det finns till och med ett helt kapitel om stillbildsfotograferna och deras betydelse.
Boken börjar redan på 1600-talet med de första stapplande stegen med vad som kallas "the Magic Lantern", historier som berättas med bilder och musik. Boken beskriver Edisons uppfinning kinetoscopet och fördjupar sig sedan i konkurrensen som började i och med skapandet av den första filmkameran på 1880-talet. 1889 ska vara det år som Edisons assistent W.K.L. Dickson för första gången lyckades projicera rörliga bilder. Edison försökte få filmkameran patenterad men fick nej eftersom många andra liknande kameror hade uppfunnits samtidigt. Edison, en man som inte var intresserad av den konstnärliga sidan av filmen, irriterades över att inte kunna tjäna stora pengar på "sin" uppfinning. På något vis lyckades han få patent på de perforerade hålen i filmrullen. Inget filmbolag kunde använda perforerade filmrullar utan att betala en licens till Edisons företag Motion Picture Patent Company (MPPC) på hela två dollar i veckan. En stor summa vid den tiden. Tyvärr var det ju så att alla filmkameror använde filmrullar med perforeringar på sidorna. MPPC använde även sin makt för att bestämma vilka filmer som filmbolagen skulle få spela in. Om historien inte tilltalade MPPC så tog man tillbaka licensen. Runt 1910 började så kallade oberoende filmbolag perforera sina egna filmrullar och kriget var igång. MPPC hade anställda som liknade maffiabanditer som åkte till de oberoende filmbolagens studior och brände ner byggnaderna. Dessa händelser var en av de stora orsakerna till att man som filmskapare flyttade västerut från New York för att slippa dessa maffiametoder.
1911 bildades den första studion i Hollywood. Valet för platsen var troligtvis för det bra klimatet. I början filmades allt utomhus. Man använde solen för att få tillräckligt mycket ljus. I New York byggde man studiorna på hustaken men allt som oftast var vädret för dåligt. I Hollywood var det bra väder större delen av året.
Boken beskriver också övergången från filmkameran som ett dokumentärt redskap till ett verktyg för att berätta historier. Den första fiktionella amerikanska filmen är "The Great Train Robbery" (1903) av Edwin Porter. Filmen blev en succé och filmkonsten utvecklades snabbt. Flera kapitel behandlar D. W. Griffith och hans enorma betydelse inom amerikansk film. Först låg han på företaget Biografh men när American Film Institute fick se hans filmer köpte man över honom med argumentet: "Griffith gör filmer som om han vore tysk!" Tyskarnas dåliga ekonomi resulterade i att tyska filmskapare kunde hyra in arbetare nästan gratis. Att producera en amerikansk film som såg ut som en tysk vid denna tid var något rejält. Griffiths betydelse för filmen ligger i hans revolutionerande sätt att filma. Tillsammans med hans kameraman Billy Bitzer skapade de hela tiden nya effekter och funktioner som exakt ALLA i filmbranschen tog efter.
"Hollywood the Pioneers" tar även upp propagandafilmerna under första världskriget, skandalerna, stjärnglansen, stuntsen, censuren, hur regissörerna, kameramännen och art directors arbetade. Boken har ett par kapitel om stjärnorna Rudolph Valentino, John Gilbert och Greta Garbo och regissören Erich von Stroheim och så slutligen förstås ett kapitel om när talfilmen kom.
Jag har fler böcker om den tidiga filmindustrin i USA. Den här är den absolut mest lättlästa av dessa. Ändå blir den inte banal. Det finns tillräckligt med information och anekdoter för att man ska sugas in i den fascinerande filmvärlden. I boken kan man t ex luska ut vem som karaktären Lina Lamont ("Singin in the Rain", 1952) är modellerad efter. ( "love you, I love you, I love you"...he he he. underbart!)
