uHc, 274 sidor. Deckare.



Romanen är utgiven på bokförlaget Modernista som startades 2002 av Pietro Maglio och  Lars Sundin, som tidigare har grundat tidskrifter som Pop och Bibel. I ett stickprov ur resten av utgivingen möter vi författare som Chuck Palahniuk, Italo Calvino, Gertrude Stein, Willy Kyrklund och Neil Strauss. Jag vet inte om urvalet ger en korrekt bild över fokuseringen av litteratur men jag kan snabbt säga att Gunnar Nirstedts debutroman Platon Persson och blomman i mörkret tillhör den alternativa ungdomslitteraturen, vilket inte ska skrämma någon läsare då den är lättläst och mycket rolig.

Jag anser även att motståndare till deckare har i Platon Perssons karaktär något att förnöjas över. Platon är en virrpanna. Han vill helst göra så lite som möjligt. Han bor i en skyskrapa, men i dess källare. Lägenheten är full av soffor som han älskar att sitta i. Favoritintresset är hängmattor. Platon Persson är en stor uppfinnare, hans idéer är många gånger fantastiska, problemet är dock att han är för oengagerad för att framställa dessa. Lyckligtvis har han en uppfinnarvän som är raka motsatsen; Pytia har aldrig några egna idéer men är sliter hund. Vännerna kompletterar varandra perfekt. För att främja Platon till ett aktivt liv har Pytia satt ut en annons om detektivhjälp. Inte många behöver hjälp, men när Rosa Ljungberg, en ung professor i botanik, har blivit bestulen på en mycket sällsynt blomma blir Platon bokstavligen meddragen i ett vindlande äventyr.

Vad jag gillade bäst med boken var Platon intensiva oförmåga till att koncentrera sig på vad andra tyckte var viktigt. Han fastnade mest på små triviala saker i omgivningen som broderades ut mitt under de mest spännande sekvenserna i boken. Alla är olika. Vad du anser vara betydande behöver möjligtvis inte vara alls viktigt för personen bredvid dig.